Friskvård på jobbet och utanför

Anställda som tränar eller på annat sätt sköter sin hälsa sparar pengar, både för arbetsgivaren och för staten. Därför finns det många åtgärder för att uppmuntra medarbetare till att träna, och vissa av dessa fungerar bättre än andra.

Ingen arbetsgivare vill ha anställda med hög sjukfrånvaro. Och staten vill inte heller att den svenska sjukfrånvaron ska vara hög. Denna frånvaro kostar nämligen stora pengar, inte bara för arbetsgivarna utan även för statskassan.

Vad kan man då göra för att minska sjukfrånvaron? Ett sätt är att på olika sätt uppmuntra de anställda att motionera, antingen på arbetstid eller på fritiden. Det finns flera sätt att göra detta.

Som vi tidigare har skrivit om verkar det effektivaste sättet att höja de anställdas frisktal vara att lägga upp en individuell plan, med mål och också en belöning för de som lyckas uppnå sina mål. Det här tar dock oerhört mycket resurser i anspråk, och det är därför få – om någon – arbetsplats som kan erbjuda ett sådant hälsoprogram.

Istället för hälsoplanArmhävningar på kontoret

Det finns dock olika lösningar som arbetsgivaren kan använda för att minska sjukfrånvaron, och som inte kräver fullt lika mycket planering. Alla kostar pengar för arbetsgivaren, men det är ändå en låg kostnad jämfört med när en medarbetare blir långtidssjukskriven.

  • Kalmar Vatten har därför belsutat att införa obligatorisk friskvård på arbetstid, vilket Dagens Nyheter rapporterade om 2015. De som inte tränar kan få lägre lön, och faktum är att fackförbundet inte haft något att anmärka.
  • I Vetlanda kommun har man infört ett system med hälsocoacher, skriver Smålands Dagblad. Dessa är anställda som har genomgått en utbildning och sedan ska coacha sina kollegor till en bättre hälsa, vilket kan ske genom studiecirklar, promenader, eller gemensam träning. Men, och detta är ett stort men, den hälsofrämjande verksamheten ska inte ske på arbetstid, även om man får ta exempelvis lunchen i anspråk.
  • I många kommuner är det dock tillåtet att träna på arbetstid, åtminstone en timme i veckan. Detta kallas friskvårdstimme, och är uppskattat av de flesta. Om man kan utnyttja friskvårdstimmen varierar dock beroende på vad man har för arbetsuppgifter: det är lättare för en handläggare än för en undersköterska att gå ifrån jobbet en timme. Detta är något som har påpekats av Kommunal i Umeå kommun, vilket man kan läsa om här.

Alla typer av friskvård är inte skattefri för arbetsgivaren, men en del friskvård är det. Mer om vilken friskvård som är skattefri, och vilken som inte är det, finns att läsa på Skatteverkets webbplats. Den nuvarande uppdelningen är dock inte ristad i sten. Än så länge räknas inte golf som skattebefriad friskvård, men det kan vara på väg att ändras. Skatterättsnämnden har godkänt golf på en s.k. pay and play-bana som skattebefriad friskvård, men Skatteverket överklagade. Än har dock inte ärendet avgjorts. Detta kommer att ske mot slutet av året, skriver hd.se, och det kan komma att få stor betydelse för reglerna kring friskvård i framtiden.