Ett besked från den rödgröna regeringen har fått många att frukta att antroposofiska läkemedel snart kommer att få samma status som konventionella. Anledningen till detta är EU:s regler. Men det kan lika gärna sluta med att läkemedlen förbjuds helt och hållet.
Idag räknas antroposofiska läkemedel inte som läkemedel i Sverige. Däremot får de dispens från reglerna varje år. EU-domstolen vill få bort detta system, som har mer än 20 år på nacken: antingen ska antroposofiska läkemedel regleras i lag på samma sätt som alla andra läkemedel, eller så ska de förbjudas. Dagens medelväg anses inte vara framkomlig, åtminstone inte i Bryssel.
Regeringen Reinfeldt gav Läkemedelsverket i uppdrag att utreda hur antroposofiska preparat skulle kunna inlemmas i den svenska läkemedelslagstiftningen. Enligt myndigheten finns det fyra valmöjligheter.
- Produkterna kan godkännas, med specifika terapeutiska indikationer angivna.
- Endast produkter lämpliga för egenvård kan godkännas.
- Produkterna kan godkännas, men utan angivande av någon specifik terapeutisk indikation. Istället får alla produkter som godkänns en generell indikation.
- För produkter för egenvård tillämpas alternativ 2. För andra typer av produkter tillämpas alternativ 3, alternativt den nuvarande lagstiftningen för konventionella läkemedel.
Från Läkemedelsverkets sida vill man inte uttala sig för någon av dessa lösningar. Det är, enligt myndigheten, en politisk fråga som det är regeringens sak att ta ställning till.
Det som fått många att oroa sig är en formulering från Helena Paues, pressekreterare hos sjukvårdsminister Gabriel Vikström. Hon har sagt att även antroposofiska läkemedel ska inkluderas i den svenska lagstiftningen. Detta innebär inte att de kommer att godkännas, utan att de ska underkastas samma prövning som alla andra läkemedel. Enligt Paues kan läkemedlen stoppas, eller komma att behandlas på samma sätt som konventionelle läkemedel. Några andra alternativ finns inte, enligt henne.
Vidarkliniken och undantaget
De antroposofiska läkemedlen är nästan 3000 till antalet. De används framför allt vid Vidarkliniken i Järna, som är det enda antroposofiska sjukhuset i Norden. Vidarkliniken har varit omstridd enda sedan den öppnade 1987, och hotats med nedläggning flera gånger. Detta har dock inte gått att genomföra, och därför är det sedan 1993 riksdagen som genom undantagsbeslut förnyar Vidarklinikens tillstånd att använda antroposofiska läkemedel som ett komplement till konventionella. Enligt ett domslut i EU-domstolen från 2007 får dock läkemedel inte säljas om de inte har godkänts i de nationella lagarna som reglerar läkemedel.
Ursula Flatters vid Vidarkliniken välkomnar beslutet att införliva de antroposofiska läkemedlen med de konventionella, men varnar för att det kommer att göra alternativa läkemedel alldeles för dyra. De fyra förslag som Läkemedelsverket har presenterat är enligt henne alldeles för komplicerade.
Än är ett beslut inte taget, så det är svårt att uttala sig om vad förändringen kommer att få för konsekvenser. I många andra EU-länder har man en mindre restriktiv hållning än Sverige i frågan om antroposofiska läkemedel. I en artikel i Svenska dagbladet intervjuas Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet, och Carl Johan Fürst, professor i palliativ vård i Lund. Ingen av dem vill egentligen öppna upp marknaden för fler antroposofiska preparat. Fürst betonar dock att Vidarkliniken fyller ett behov inom den svenska vården, som ett ”andningshål” för vissa patienter.